Den 18 oktober firades Lukasdagen traditionsenligt på Grand Hotel. Sextiosju bröder hade anmält sig, men förkylningar och småinfluensor gjorde att sju var tvungna att lämna återbud. De senaste decennierna har vi inte varit så många som vi trots allt blev.

Sextio personer är ungefär vad Lukassalen klarar av.

Man hade dukat tre långbord kring vilka bröderna bänkade sig efter att ha betalat för mat och dryck. Det låg spänning i luften. Förväntan var hög. Åldermannen hälsade alla välkomna och lyckönskade bröderna för deras goda smak att bevista Lukasfirandet i stället för att stanna hemma och titta på Doobidoo.

En faktor som gav aftonen mervärde var att Gillets matrikel var tryckt och klar. Här förtecknas alla medlemmar från begynnelsen till i dag – en ovärderlig skatt för alla bröder. Åldermannen kunde meddela att samtliga i rummet närvarande vid kvällens slut kunde förse sig med en matrikel, liksom att Jubileumsboken Finn från 2023 också fanns till försäljning av Gillets skattmästare för dem som ännu inte skaffat boken.

Årsmötet gick som en dans. Punkterna klubbades igenom med fart och fermitet. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet och åldermannen kunde avslutningsvis meddela att man vid senaste styrelsemötet beslutat invälja tretton nya medlemmar.

Därefter hälsades Christian Mühlenbock välkommen, ny chef för Historiska museet vid Lunds universitet, södra Sveriges största museum för arkeologiska fynd. Christian kunde berätta att i museets uppgifter ingår att vara en aktiv part i forskning och utbildning, att ta hand om arkeologiskt material från regionen, samt att visa upp samlingarna och att förmedla aktuell forskning till allmänheten.

Det man har att vårda och förvalta utgörs av så vitt skilda enheter som samlingen av gipsavgjutningar av antika statyer, samlingen som är relaterad till domkyrkan, kyrklig konst, myntkabinett, samlingarna av förhistorisk respektive historisk arkeologi med mera.

Vidare berättade vår föreläsare om aktuella utställningar. Här ingår Barbaricum som handlar om Uppåkra och Skånes järnålder, liksom den nyinvigda utställningen om Hunnestadsmonumentet, ett verkligt fynd i den meningen att Hunnestadsstenen var känd på 1700-talet men glömdes sedan bort för att åter dyka upp när arkeologer grävde utanför Ystad. Dessa bildrika stenar från Vikingatiden är en fröjd att skåda.

Avslutningsvis frammanade Christian Mühlenbock visionen av en tillbyggnad på museets norra sida där det idag finns en mörk parkeringsplats. Ifall en sådan önskan kunde gå i uppfyllelse skulle betydligt mer av samlingarna kunna visas, dessutom på ett mer illusoriskt och spännande sätt.

Applåderna rungade sedan museichefen och föredragshållaren tackat för sig. Sedan följde frågestund varefter åldermannen tackade Christian Mühlenbock för ett engagerande föredrag medelst en butelj av Winston Churchills favoritchampagne, Pol Roger.

Vid det här laget var bröderna hungriga. Gillesmästaren gav stränga förhållningsorder om köordningen och samtliga lät sig omsider väl smaka av ärtsoppa och efterföljande pannkakor.

Efter att ha intagit såväl intellektuell som timlig spis samt diverse jästa, brända och destillerade drycker kunde bröderna lämna Grand och gå ut i den ljumma oktoberkvällen.