Lukasgillets födelse

Det var någon gång under våren 1898) som två unga studenter ”sprungo ihop den konstnärssammanslutning som av Ewert Wrangel, dess förste ordförande, erhöll namnet Lukasgillet, efter S. Lukas, målarnas och bildhuggarnas skydds patron”. Så skildrar den ene av ovannämnda studenter tillkomsten 50 år senare i Finn 1948, med anledning av 50-årsjubileet detta å r. Författare var professor emeritus Otto Rydbeck. Den andre studenten hette Axel Nilsson, grundaren av Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Trots idogt letande har det ej gått att finna någon anteckning som anger tidpunkten för den första sammankomsten och hur denna gestaltade sig. Ej heller har någon form av information nått ut till tidningarna. Därför råder fortfarande osäkerhet om vilken dag som skall utpekas som dagen för den första sammankomsten.
Att tidningarna tiger får sin naturliga förklaring när man läser Wrangels beskrivning i Finn 1903:
”Det är sällan detta gille framträder för offentligheten, sällan braskar det med tidningsnotiser och sällan hålles det tal på dess samkväm” . En naturlig förklaring till denna återhållsamhet är att det var ett slutet gille och att medlemmarna handplockades. Så sker än idag och intagningen sker fortfarande utan några speciella intagningsriter. Ur valet har alltid skett bland dem som förväntas besitta det rätta Lukassinnet. Med få undantag har urvalsprincipen var it framgångsrik under gillets hundraåriga existens. Därav förklaringen till den obändiga och spirande livskraften i detta unika och säregna gille. Någon gång under våren träffades alltså de först utvalda. Det kan knappast ha varit under mars månad då erfarenheten från utställningsverksamhet en på konstmuseet var färsk. Det roliga är att det var någon gång i april. En av de centrala figurerna i sammanhanget var den redan omtalade konstnären Jöns Mårtensson . I Lunds Dagblad finns följande notis införd den 21 april: ”En studieresa till London företages nästa månad af skulptören Jöns Mårtensson härstädes . Hr Mårtensson har för af sikt att huvudsakligen i British Museum göra studier i och för sitt under utförande varande stora konstnärliga bibelverk, de fyra evangelierna.
Å arbetet i fråga, hvilket förut i denna tidning utförligt omtalats ligga nu 20 ark färdiga af de 102, det hela beräknas komma att utgöra”. Ewert Wrangel var med all säkerhet informerad och involverad i bibelverkets framväxt och hade förmodligen sitt finger med i förberedelserna för Mårtenssons studieresa. Eftersom denna påbörjades i början av maj bör Lukasgillets första instiftande möte ha ägt rum senast i slutet av april. Detta möte kan nämligen knappast ha genomförts utan Jöns Mårtenssons närvaro, med hänvisning till att han var en av de mest aktiva inom gillet från första stund.

keyboard_arrow_up