Bilden är en hyllning till mannen som bröt sig loss från mörkret i Luleå och Uppsala och blev »Lumen Latinitatis Lundensis«, det vill säga det latinska språkets (och den latinska kulturens) ljus i Lund. I bildens vänstra parti ser man på kartan över norra Sverige Luleå utmärkt med en röd prick, därunder Uppsala Domkyrka. (Månskäran är en subtil allusion – som med all rätt missas av lundensarna – på en av duetterna i Wennerbergs »Gluntarne«.) Därefter följer sinnebilden för kampen att bryta sig loss ur mörkret, sedan porträttet av Birger, och till sist i mitten en parafras på en känd tavla av Rousseau, skildrande åldermannen på Lit de parade, uppvaktad av den sörjande Lukasoxen. Ovanför och under påminner kartorna om två av Birgers tidigare sommarvisten, Fysiografens stuga på Kullen (nära gränsen till Ladonien!) och Skåre, på den skånska sydkusten.