Axel Nilsson (1872-1924) var alltså den andre student, som i likhet med Otto Rydbeck, aktivt medverkade till att lämpliga representanter ur konstnärskåren i Lund kontaktades 1898. Han började sin museala bana hos Karlin på Kulturhistoriska museet 1896. Det var hans konstnärliga förmåga som prioriterades vid denna anställning.
Inte minst vid denna tid hade Karlin som rättesnöre att hans medhjälpare skulle vara konstnärligt begåvade. Som konstnär skapade Axel Nilsson landskap i såväl olja som akvarell, ritade förlagor till möbler och gobelänger.
Islutet av år 1898 deltog han i en samlingsutställning på Universitetets konstmuseum tillsammans med fyra kvinnliga och fyra manliga konstnärer. De fyra sistnämnda var akademiritmästaren Axel Hj . Lindqvist, artisten Fredrik Krebs, föreståndaren för Tekniska skolan Erik Ekblad och kandidaten Sven Walberg, samtliga Lukasbröder jämte Axel Nilsson från och med 1898.

Under perioden september 1897 till hösten 1899 var Axel Nilsson tjänstledig från Kulturen för examensstudier. Dessa bedrev han bl a för Ewert Wrangel, d v s under den tid som iden med Lukasgillet kläcktes.

Trots sin något koleriska natur åtnjöt Axel Nilsson en stort förtroende hos Karlin, trots att han vid en dramatiskt tillfälle lär ha jagat Karlin runt Herrehuset på Kulturen med en yxa i högsta hugg. Efter att ha varit delaktig i förmedling av framför allt skånska gårdar vid uppbyggandet av det stora friluftmuseet i Lyngby utanför Köpenhamn och efter att ha biträtt Karlin med uppordnandet av Halmstads museum lämnade han Lund 1901 för Nordiskmuseet i Stockholm. Han lev intendent där 1906 och några år därefter, närmare bestämt 1909, anställdes han som rådgivare åt styrelsen för det blivande Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Han gjorde där upp ett nytt program för det blivande museet och efter en arkitekttävlan fick Carl Westman uppdraget att utföra de slutgiltiga ritningarna. Byggnaden fullbordades 1914och invigdes 1916. Axel Nilsson lade grunden till den imponerande föremålssamlingen och svarade för den museala inredningen. Därför är det korrekt att hävda att han är museets egentlige skapare.

Axel Nilsson avled 1924. Hans verksamma tid i Lukasgillet var visserligen kort men icke de sto mindre intensiv och betydelsefull.

keyboard_arrow_up